Veckans dikt 4
Av Sunny, 2026-09-26
Oh herregud, jag har ju helt glömt bort att posta veckans dikt!!! Haha, vilken tur att det inte gör något ;)
Veckans dikt är skriven av Harry Martinsson och finns i samlingen Cikada. Jag tycker att den är fantastisk för att den så naturligt spänner över tid. För mig handlar den om att inte förlora sig själv i längtan eller saknad utan att roa och lugna sig själv i den. Att leva i och se nuet för vad det är och att respektera att naturen och livet har sin gång. Här kommer den, "Känn dig ense" av Harry Martinsson:
Känn dig ense i tid med allt som förgås och låt ditt hjärta samla all sin längtan som är mycket stor och inte ryms i någon grav. Gör av denna längtan hjärtats sång.
Känn dig ense i tid med den stelnande bäcken som hopkrypen fryser under bron. En gång var den det vackraste bandet i sommarmarkernas hår. En gång sprang den vild och silverslängig fram genom en skog. Det var en vår. En flicka gick hem med en korg murklor. Hon var vacker.
Det var vår. Känn dig ense i tid med sådant som är värt att sakna, med allt som tog vägen genom sommaren för att dö. Känn dig ense i höstens tid med det gula lövet som tveksamt lämnar sin kvist en dag när sommaren abdikerar i vinden och trädet lägger ner sin krona på kudden av mossa som skall överleva.
Ta hand om er <3
Storia: bloggplattformen med community