Fredagen den 13:e – jag är trött, men jag ger mig inte!
Av Livet mellan raderna, 2026-11-13
Jag märker att det är fredagen den 13 november.
Jesus, vad mer ska kunna gå fel? Ibland känns det som att hela min värld håller på att rasa. Men Gud är med mig och ger mig styrkan att fortsätta. ❤️
Ni vet när det är så mycket på en och samma gång att man inte vet vad man ska sortera bort, vad man ska behålla, vad som måste göras och när man egentligen ska hinna göra allt?
Att-göra-listorna blir bara längre och längre, samtidigt som en ADHD-hjärna inte vill göra en sak i taget utan helst allt på en gång. Knappt någon sömn om nätterna, och yr och trött om dagarna.
Ingen sömn den här natten heller. Upp och fixa, städa och sedan göra sig i ordning. Japp, tiden springer iväg! Haha!
15 minuter kvar och paniken börjar komma. Jag står fortfarande i pyjamas och vandrar runt hemma. 😂 Snabbt in i duschen och göra mig i ordning! Jag älskar en avslappnad stil. Jeans från Gina, polotröja från Gant och skor från Adidas Gucci. Håret fick sig en rejäl omgång torrschampo, lite föning och WOW, resultatet blev faktiskt riktigt fint!
Men jävlar, vädret förstörde nästan hela min plan. Snökaos! Ner till tåget och vidare mot jobbet.
Väl på jobbet: av med ytterkläderna, mobilen ringer, lärare behöver hjälp här och där, inbokade möten och självklart fick jag stötta upp kollegor. Jag tog fram anpassningar och struktur för eleverna.
Springa hit och dit och lektioner överallt. Tur att jag älskar att umgås med eleverna, annars hade dagarna nog varit ganska tråkiga!
På lunchen blev det ännu ett projekt: att fixa elevmappar och arbetshäften som jag håller på att skapa för att lära känna eleverna när de börjar på skolan. Som jag alltid säger: jag vill hitta de bästa förutsättningarna, situationerna och anpassningarna för mina elever. Oavsett vad.
Det här elev- och lärarmaterialet kommer dessutom att presenteras i min bok. Jag lovar att dela med mig av allt när det är färdigt!
Trevlig kväll, bästa ni! ❤️
Jag hoppas verkligen att ni har haft en härlig fredag. Och en sak vill jag skicka med er: Ge inte upp hoppet om livet, även när det krånglar och motgångarna känns som att de aldrig tar slut.
Så har det varit för mig i snart 22 år, fram och tillbaka. Men jag ger mig inte. Gud har en plan. Ibland får man försöka hålla ut, även när man känner att man vill ge upp en miljon gånger.
Jag tackar Gud för hoppet, kärleken och tron. Han ser. Han lyssnar. Och han hjälper.
”Frukta inte, ty jag är med dig, se dig inte ängsligt om, ty jag är din Gud. Jag styrker dig, jag hjälper dig, jag uppehåller dig med min rättfärdighets högra hand.
Storia: bloggplattformen med community