Därför är icks ett fängelse
Av Sunny, 2026-08-21
Icks är på tapeten här på storia och det är SÅ roligt att läsa om alla era roliga och konstiga icks! Men, jag vill likt @222, nyansera diskussionen lite!
När jag först träffade min kille, Filippo, gav han mig såå många icks. Han har en animetatuering (ick) som dessutom är orange (ännu mer ick). Han har nån jävla pokemonapp i mobilen där han öppnar pokemonkort VARJE DAG (ick) och han klär sig som en riktig millenial (linne! ickkkkk). Och på något jävla vänster fick jag ick av att han ÄLSKAR katter. Första gången jag såg honom tänkte jag "åh nej, detta blir en lång kväll......" Han gick lite konstigt, hans röst var lite konstig, hans hållning var lite konstig..?
Och nu är jag så kär i honom att jag håller på att gå sönder. Han är min klippa, den roligaste jag vet, den smartaste, mest intellektuellt stimulerande personen som finns. Och ja, jag tycker att han är både snygg och sexig (för det är väl egentligen just attraktionen som hotas mest av icks, som jag förstår det).
Men, i början var dessa icks väldigt närvarande och störande hos mig. Jag skämdes, försökte korrigera: prata inte så högt, skratta inte så stort, var inte så mycket DU. Jag KÄMPADE med att bortse från icksen eftersom jag tyckte så mycket om allt det andra.
Filippo som är den tryggaste på denna planet tog upp det här med mig. Han frågade vad det var som skavde. Med min minsta och pinsammaste röst pep jag "Jag har massa icks på dig. Asså MASSA." Filippo skrattade. "Okej, säg vilka icks du har så får vi se om det är något jag vill ändra på eller om det är något du kommer behöva leva med, och så får du ta ett beslut därifrån." Så, jag berättade allt. Och det var ett av de roligaste, märkligaste och finaste samtal jag någonsin har haft. Han skrattade så mycket åt mig. Jag skrattade åt mig. Jag förstår än idag inte hur han kunde hålla sig så lugn. Själv hade man ju velat sjunka igenom jorden om någon berättade sina icks på en?!
I alla fall, det som hände när jag berättade allt var att jag insåg hur små sakerna var, och att problemet ligger hos MIG. Han får väl ha en animetatuering om han vill?!! Framför allt så har han ju det nu så vad ska jag göra åt saken? Och jag FÅR tycka att det är ickigt, men jag KAN inte hålla det emot honom och hans person. Han är för bra för det.
Nu skrattar jag åt honom när han öppnar sina pokémonkort. Det är fortfarande inte min bästa stund på dagen men varje gång han gör det påminns jag om att jag måste låta honom vara sig själv, på samma sätt som han låter mig vara mig själv.
Filippos ick på mig är att jag har icks på honom. Shots fired.
Ta hand om er <3 (Ikväll kommer ett inlägg med en lista på de icks jag faktiskt har, don't worry)
Storia: bloggplattformen med community