10 dagar kvar!
Av Anna Strömberg, 2026-10-23
Helt otroligt. Det är bara 10 dagar kvar nu. Tiden går fort även om man inte tror det.
Väskan som jag skall ha med mig är framme, står på golvet i sovrummet och påminner om alla de dagar jag bara på den under de 7 månaderna jag var hemlös. Den står där som ett hån om det som var. Om tiden jag kände mig vilsen och totalt värdelös. I bland funderar jag på om jag skall göra mig av med den. Men sen kommer jag på att den är perfekt att ha med sig när man är ute och reser då den rymmer mycket. Så den får bli kvar.
Dock så skall jag köpa en ny väska, eller en bättre begagnad. Tror jag/vi betalde 40 kronor för den jag har nu. Behöver dock en mindre ryggsäck att bära med mig när jag är ute och rör på mig. Denna är alldeles för stor om vi säger så.
Känner pirret i magen då jag tänker på att det snart är dags att få krama min son. Han sa idag att han längtade till den andra november. Hahah, inte bara av den anledningen att jag kommer till stan, men han skall även på börja en två månaders praktik som kan sluta med fast anställning om allt går bra. Men jag hör när han pratar att han längtar. Samt att han ringt oftare nu. Det är tecken på att han ser fram emot att jag kommer samt att han inte har så mycket att göra. Hahaha.
Fredag i dag och en ledig helg ligger framför oss. Eller ja, jag är arbetslös så jag är hemma och ledig varje dag förutom när jag "jobbar" för Sand.
Sitter här i soffan med fötterna på vardagsrumsbordet och en halsduk virad runt halsen. Ja, det låter dumt jag vet. Men jag har ont i nacken. För snart sjunde dagen i rad. Men den börjar ge med sig. Lite massage, värm och stretching varje dag så blir det bara bättre och bättre. Men fortfarande väldigt irriterande. Men så länge den är bort när jag reser så är jag nöjd. Man vill ju inte direkt sitta på tåg till och från i 7 timmar och ha ont i nacken. Eller bära all packning och ha ont.
Nej, förlåt. Nu sitter jag här och klagar på mitt mående igen. Vilket jag lovat alla runt omkring mig att sluta med. Känner mig verkligen gammal nu när allt gör ont och det är så lätt att göra illa sig. Att vara 46 år gammal är en riktig frid och fröjd absolut men åldern har sina nackdelar. Vilka inte tänker gå in på då ni är så unga här på Storia. Vill ju direkt inte skrämma er. Jag tror jag är äldst här på appen hahah så jag måste framstå som ett gott exempel och förespråka att man är underbar vilken ålder man än är och att livet är härligt.
Trevlig fredag underbar ni!
Storia: bloggplattformen med community